Plöjt igenom min gamla blogg och fått mig en rejäl takeställare, det är bra! Självrannsakan är det bästa som finns och oftast får det i alla fall mig att känna mig några kilo lättare efteråt.
Jag har valt bort många människor i mitt liv, för att jag vet att det påverkar mitt liv negativt och när jag inte klarar av att hantera dom situationerna är det bättre att dom inte finns där, ibland med enorm saknad och ibland med lättnad.
Jag har en förmåga att alltid vilja finnas och hjälpa dom jag tycker om och det gör jag gärna, för jag trivs med det. Men det får gå till en viss gräns.
Det fanns en tid när jag ställde mig frågor som varför händer allting mig? varför är det så mycket problem i mitt liv? Svaret är ganska enkelt för att jag själv valde det, jag valde människor i mitt liv som bara hade problem, jag hade för vana att leva så.
Jag tyckte själv att jag inte gjorde något fel, men mitt största fel var ju att det var jag som valde att leva så där och att jag inte valde bort dom som fick mig att må dåligt och som gav mig problem i livet!
Sen finns det andra som får mig att må väldigt bra, men kanske inte mår så bra själva och har ett bihang med "vänner" som påverkar mig till ett negativt mående. Där känns det väldigt jobbigt, men så länge den människan tillåter det att vara så i sitt liv påverkar det även mig och då får jag lov att välja bort det.
Vissa saker kan jag inte påverka, och jag kan inte förändra någon annan. Det fungerar heller inte att någon ska ändra sig för att jag tycker på ett visst sätt, utan av att förstå innebörden och utan att själv vilja förändras. Det är hållbart ett tag men fungerar inte i längden. Man kan bara förändra sig själv genom sin egen vilja, och det viktigaste i mitt liv är jag själv och mina barn och jag kommer aldrig sätta någon annan före oss!
Det må tyckas att jag är egoistisk och elak i många situationer, men jag har levt mitt liv genom andra och satt mig själv i andra hand så många gånger för att hjälpa andra i rätt riktning och jag gör inte det något mer. Andra får ta ansvar för sina handlingar och jag för mina egna.
Jag mår bra i mig själv och mitt liv, jag har planer för framtiden och jag tänker på mig själv. Men jag inser också att vägen dit varit lång och vägen tillbaka är väldigt kort. Skillnaden är att idag är jag fullt medveten om det och trillar ner i hålet för att snabbt ta mig upp igen. Det innebär att jag kommit väldigt långt :)
Ha en bra dag och ta vara på ditt liv för du har bara ett!
söndag 22 januari 2012
onsdag 2 mars 2011
Adhd
ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som utmärks av bristande uppmärksamhet och hyper- eller hypoaktivitet. Det finns tre varianter av ADHD: en som innebär att man har koncentrationssvårigheter och tenderar att vara inobservant på sin omgivning, en som innebär att man är hyperaktiv och impulsiv, och en som innebär att man har båda de tidigare nämnda sorternas svårigheter.
ADHD är något som tagit upp mitt liv och mycket av min tid dom senaste 5 åren, periodvis har det nog varit som en böld i arslet på en cykelsemester.....och är fortfarande....
Oj vad många turer det har varit runt det här och 4 år tog det att få det klart på pappret....klart blir det egentligen aldrig, det kommer alltid följa oss och vara en del av vårat liv, det är ju min lilla pojke och en del av honom.
En dag med Liam är inte den andra dagen lik....
Jag har levt i skuld, skam och förnekelse....
Så många gånger har jag känt mig som en värdelös mamma som inte kunde uppfostra mitt barn, "det måste vara mitt fel att allt är så här"
så många gånger har jag undvikit att tex åka hem till någon och hälsa på för att han ska ställa till med något så jag får skämmas och jag vet precis vad dom säger när jag åker därifrån, "gud vilken ouppfostrad unge"!
Jag har hittat tusentals anledningar till varför allt är som det är men
egentligen har jag alltid vetat....
Jag har blivit dumförklarad av skolan av socialtjänsten, fått till svar att det gäller bara att vara konsekvent, det är inget fel på mitt barn, vad är jag för mamma som säger så...... "ADHD är bara koncentrationssvårighter och det har inte Liam"
Att han sparkade mig och kallade mig för hora måste bero på att jag inte kunde uppfostra honom....
Att höra mitt älskade barn säga att han ville dö, det var bättre om han dog för då kunde han inte göra illa mig och sina syskon...han var bara bra på att bråka, han var bara bra på att få skäll, vad är det för fel på mig mamma?...
Det gör ont och svider i hjärtat...
Idag vet jag att det är inte mitt fel, jag vet att det spelar ingen roll hur konsekvent jag än är, hur många gånger jag än bestraffar honom. Han gör inte dom här sakerna för att vara elak eller för att han är ouppfostrad.
Liams intelligensnivå ligger långt före hans ålder men det sociala samspelet med andra människor fungerar inte, han har svårt att förstå andra människors känslor. Blir han arg tar impulsiviteten över och saker som han inte menar bara ramlar ur munnen,det går liksom inte att stoppa, finns ingen handbroms. Ibland letar han anledningar att bråka för att få ur all frustration som finns i kroppen. Bestraffning är det sista som fungerar, det kanske fungerar en liten stund, men frustrationen finns ändå kvar och förr eller senare kommer den ändå ut, det går inte att kväva den med en bestraffning och att han skall hålla inne med den, utan det handlar om att han måste lära sig hantera sina känslor och vägen dit är lång, inte heller lätt att kräva av ett barn det är inte ens många vuxna som klarar det.
Många gånger så vänder jag och vrider på alla situationer som uppstår och jag väljer mina konflikter och det är alltid ett övervägande om det här är ett problem som är värt att utlösa ett utbrott för.
Jag måste läsa situationen innan den händer och välja mina ord hur jag säger saker till honom, ord är väldigt viktiga.
Många många gånger när jag är trött och inte alls pallar med så tappar jag humöret, höjer rösten och blir förbannad. Men jag vet ju egentligen att det fungerar inte, utan förvärrar oftast situationen ännu mer. Att hålla kvar fokus på det första jag bad honom om, när det väller ut tusen fula ord ur hans mun är skitjobbigt men dom måste gå in genom ena örat och ut genom det andra....
Idag äter Liam medeciner för att dämpa impulsiviteten och upprätthålla koncentrationen, dagarna flyter betydligt bättre men att hantera besvikelse, förändringar och känslor är fortfarande väldigt jobbiga.
Jag måste alltid ligga steget före, planera, förutse......
Idag vet jag också att jag är en bra mamma, jag har kämpat, jag har stått ut, jag har inte gett upp och jag har gjort det själv, helt själv! och jag har gett min älskade lilla pojke hjälp, den hjälp han behöver för att han skall kunna fungera, för att han ska få ett bra liv, och jag har orkat tack vare det stöd och den förståelse jag haft från mina underbara vänner och familj.....
Min älskade vän Johnny var mitt stora stöd i allt det här, han fick mig att orka kämpa, och när jag grät och ville ge upp så fanns han & Carro där och fick mig att orka lite till och kämpa lite till. Jag fick ge honom ett löfte om att jag skulle se till att Liam fick en utredning, så att han skulle slippa gå genom hela livet och undra vad som var fel på honom. Jag kan med stolthet säga att jag höll mitt löfte! Nu finns han inte vid min sida längre, men där uppifrån hoppas jag han ser att jag kämpar vidare, för en dag kommer allt att bli bra!
Idag aktar jag mig för att använda ord som ouppfostrade barn och att barnen får göra som dom vill. Alla föräldrar gör nog så gott dom kan och visst finns det ouppfostrade barn men det finns många gånger också en anledning att barnen agerar som dom gör.....
Många gånger önskar jag att jag hade lugn och ro och att allt bara kunde vara som hemma hos alla andra....
Men alla dessa underbara dagar med Liam när han är så fruktansvärt underbar, gullig, hjälpsam och ordningsam väger upp allt, han är viktigast i mitt liv och kommer alltid att vara och nej jag skulle inte byta, för varje dag tillför han mitt liv massor och för varje gång han tar ett steg framåt så tar jag oxå ett.
Keep up!
ADHD är något som tagit upp mitt liv och mycket av min tid dom senaste 5 åren, periodvis har det nog varit som en böld i arslet på en cykelsemester.....och är fortfarande....
Oj vad många turer det har varit runt det här och 4 år tog det att få det klart på pappret....klart blir det egentligen aldrig, det kommer alltid följa oss och vara en del av vårat liv, det är ju min lilla pojke och en del av honom.
En dag med Liam är inte den andra dagen lik....
Jag har levt i skuld, skam och förnekelse....
Så många gånger har jag känt mig som en värdelös mamma som inte kunde uppfostra mitt barn, "det måste vara mitt fel att allt är så här"
så många gånger har jag undvikit att tex åka hem till någon och hälsa på för att han ska ställa till med något så jag får skämmas och jag vet precis vad dom säger när jag åker därifrån, "gud vilken ouppfostrad unge"!
Jag har hittat tusentals anledningar till varför allt är som det är men
egentligen har jag alltid vetat....
Jag har blivit dumförklarad av skolan av socialtjänsten, fått till svar att det gäller bara att vara konsekvent, det är inget fel på mitt barn, vad är jag för mamma som säger så...... "ADHD är bara koncentrationssvårighter och det har inte Liam"
Att han sparkade mig och kallade mig för hora måste bero på att jag inte kunde uppfostra honom....
Att höra mitt älskade barn säga att han ville dö, det var bättre om han dog för då kunde han inte göra illa mig och sina syskon...han var bara bra på att bråka, han var bara bra på att få skäll, vad är det för fel på mig mamma?...
Det gör ont och svider i hjärtat...
Idag vet jag att det är inte mitt fel, jag vet att det spelar ingen roll hur konsekvent jag än är, hur många gånger jag än bestraffar honom. Han gör inte dom här sakerna för att vara elak eller för att han är ouppfostrad.
Liams intelligensnivå ligger långt före hans ålder men det sociala samspelet med andra människor fungerar inte, han har svårt att förstå andra människors känslor. Blir han arg tar impulsiviteten över och saker som han inte menar bara ramlar ur munnen,det går liksom inte att stoppa, finns ingen handbroms. Ibland letar han anledningar att bråka för att få ur all frustration som finns i kroppen. Bestraffning är det sista som fungerar, det kanske fungerar en liten stund, men frustrationen finns ändå kvar och förr eller senare kommer den ändå ut, det går inte att kväva den med en bestraffning och att han skall hålla inne med den, utan det handlar om att han måste lära sig hantera sina känslor och vägen dit är lång, inte heller lätt att kräva av ett barn det är inte ens många vuxna som klarar det.
Många gånger så vänder jag och vrider på alla situationer som uppstår och jag väljer mina konflikter och det är alltid ett övervägande om det här är ett problem som är värt att utlösa ett utbrott för.
Jag måste läsa situationen innan den händer och välja mina ord hur jag säger saker till honom, ord är väldigt viktiga.
Många många gånger när jag är trött och inte alls pallar med så tappar jag humöret, höjer rösten och blir förbannad. Men jag vet ju egentligen att det fungerar inte, utan förvärrar oftast situationen ännu mer. Att hålla kvar fokus på det första jag bad honom om, när det väller ut tusen fula ord ur hans mun är skitjobbigt men dom måste gå in genom ena örat och ut genom det andra....
Idag äter Liam medeciner för att dämpa impulsiviteten och upprätthålla koncentrationen, dagarna flyter betydligt bättre men att hantera besvikelse, förändringar och känslor är fortfarande väldigt jobbiga.
Jag måste alltid ligga steget före, planera, förutse......
Idag vet jag också att jag är en bra mamma, jag har kämpat, jag har stått ut, jag har inte gett upp och jag har gjort det själv, helt själv! och jag har gett min älskade lilla pojke hjälp, den hjälp han behöver för att han skall kunna fungera, för att han ska få ett bra liv, och jag har orkat tack vare det stöd och den förståelse jag haft från mina underbara vänner och familj.....
Min älskade vän Johnny var mitt stora stöd i allt det här, han fick mig att orka kämpa, och när jag grät och ville ge upp så fanns han & Carro där och fick mig att orka lite till och kämpa lite till. Jag fick ge honom ett löfte om att jag skulle se till att Liam fick en utredning, så att han skulle slippa gå genom hela livet och undra vad som var fel på honom. Jag kan med stolthet säga att jag höll mitt löfte! Nu finns han inte vid min sida längre, men där uppifrån hoppas jag han ser att jag kämpar vidare, för en dag kommer allt att bli bra!
Idag aktar jag mig för att använda ord som ouppfostrade barn och att barnen får göra som dom vill. Alla föräldrar gör nog så gott dom kan och visst finns det ouppfostrade barn men det finns många gånger också en anledning att barnen agerar som dom gör.....
Många gånger önskar jag att jag hade lugn och ro och att allt bara kunde vara som hemma hos alla andra....
Men alla dessa underbara dagar med Liam när han är så fruktansvärt underbar, gullig, hjälpsam och ordningsam väger upp allt, han är viktigast i mitt liv och kommer alltid att vara och nej jag skulle inte byta, för varje dag tillför han mitt liv massor och för varje gång han tar ett steg framåt så tar jag oxå ett.
Keep up!
torsdag 2 september 2010
.........
Ibland så händer det något, bara en liten detalj som river upp så mycket. Som får igång så mycket tankeverksamhet och funderingar. Det är ju mina egna hjärnspöken men bland undrar jag om jag kanske är för skadad och för trasig för att någonsin fixa vissa saker.......och om dom där hjärnspökerna någonsin försvinner,om jag någonsin kommer att kunna lita på en annan människa igen......
Fick främmande idag, var lite roligt. Någon jag inte sett på 15 år, men samtidigt rev det upp saker som jag absolut överhuvudtaget inte vill minnas, och det har blivit för mycket påminelser den senaste tiden. Jag vet inte hur jag skall få dom här känslorna och minnena att försvinna och aldrig mer komma tillbaka.....ibland känns det som om det bara kommer upp mer och mer som jag förträngt....det jävla aset har följt mig i 15 år nu!! panik
Om 17 dagar är det 1 år sedan min älskade lillebror försvann från oss, det känns tungt att den dagen börjar närma sig, det känns ännu tyngre att jag ska jobba då.
Time to sleep....gräva ner lite igen och nya tag i morgon. Då blir det en bra dag :)
keep on smiling angels!
Fick främmande idag, var lite roligt. Någon jag inte sett på 15 år, men samtidigt rev det upp saker som jag absolut överhuvudtaget inte vill minnas, och det har blivit för mycket påminelser den senaste tiden. Jag vet inte hur jag skall få dom här känslorna och minnena att försvinna och aldrig mer komma tillbaka.....ibland känns det som om det bara kommer upp mer och mer som jag förträngt....det jävla aset har följt mig i 15 år nu!! panik
Om 17 dagar är det 1 år sedan min älskade lillebror försvann från oss, det känns tungt att den dagen börjar närma sig, det känns ännu tyngre att jag ska jobba då.
Time to sleep....gräva ner lite igen och nya tag i morgon. Då blir det en bra dag :)
keep on smiling angels!
måndag 16 augusti 2010
Ååå jag vet inte............
Känner att jag har väldigt mycket missriktad ilska just nu, men vad ska jag göra när den jag egentligen är arg på inte finns tillgänglig och jag är så trött på att jag ska ha förståelse och acceptera, att det bara försvaras och ska krävas saker av mig.
Jag har tre stycken här som har mängder med frågor och funderingar och som jag inte har ett jäkla bra svar och ge....men jag vet att jag är tvungen att ta det nu, den här veckan....och jag vet fortfarnde inte vad jag ska säga. Det är jag som får ta det, för någon annan valde som vanligt lättaste utvägen.
Jag har svalt så jäkla mycket, accepterat, släppt, försökt och få allt att fungera och det är knappast för min egen skull och fortfarande kommer det fram bara mer och mer, det verkar inte finnas något stopp och allt är bara så fruktansvärt förnedrande. Men jag är tvungen att sätta mig själv i andra hand och bara acceptera det....
Jag är trött på lögner och osanningar, ljug gärna om mig men dra inte in mina barn.
och jag insåg just att den jag tar ut den missriktade ilskan på inte hjälper mig för fem öre utan bara skapar ännu mer ilska och triggar igång ett värdelöst beteende som jag inte tycker om hos mig själv....
Hmmm nu känns allt lite bättre och jag väljer att jag tänker inte lägga mer engagemang på det här, jag har lagt tillbaka bollen där den hör hemma och man får ta ansvar för sina egna handlingar. Det är inget mer jag kan göra för jag har försökt!
Keep on smiling :)
Jag har tre stycken här som har mängder med frågor och funderingar och som jag inte har ett jäkla bra svar och ge....men jag vet att jag är tvungen att ta det nu, den här veckan....och jag vet fortfarnde inte vad jag ska säga. Det är jag som får ta det, för någon annan valde som vanligt lättaste utvägen.
Jag har svalt så jäkla mycket, accepterat, släppt, försökt och få allt att fungera och det är knappast för min egen skull och fortfarande kommer det fram bara mer och mer, det verkar inte finnas något stopp och allt är bara så fruktansvärt förnedrande. Men jag är tvungen att sätta mig själv i andra hand och bara acceptera det....
Jag är trött på lögner och osanningar, ljug gärna om mig men dra inte in mina barn.
och jag insåg just att den jag tar ut den missriktade ilskan på inte hjälper mig för fem öre utan bara skapar ännu mer ilska och triggar igång ett värdelöst beteende som jag inte tycker om hos mig själv....
Hmmm nu känns allt lite bättre och jag väljer att jag tänker inte lägga mer engagemang på det här, jag har lagt tillbaka bollen där den hör hemma och man får ta ansvar för sina egna handlingar. Det är inget mer jag kan göra för jag har försökt!
Keep on smiling :)
fredag 6 augusti 2010
Tankar
Mina dagar går lite upp och ner just nu, känner mig lite smålabil men ändå mår jag väldigt bra, för jag känner att jag tar mig framåt och stegen tillbaka blir längre och längre. Fortfarande vet jag att det är vissa människor som jag skulle behöva bryta med för mitt eget mående, men kanske blir jag redo för det en dag, men jag är det inte ännu....
Hörde någonting en gång om att vissa människor man möter i livet är sända för att man behöver den personen och vad den tillför dig just då, kanske är det så. Finns en del människor som jag saknar fruktansvärt mycket och som verkligen kommit mig in på livet och rivit muren....men som sedan försvunnit av olika anledningar...kanske behövde jag dom inte mer...dom hjälpte mig en bit i rätt rikting...
Jag har alltid varit stark och ska klara allt själv, jag är livrädd att bli beroende av och släppa in en annan människa i mitt liv, många ser styrka som positivt och är imponerade över att jag klarar och orkar allt själv och det har jag alltid också gjort, jag har efterlevt att jag klarar mig bäst själv, då slipper jag bli besviken på någon annan och det är positivt till viss del men det är även sjukligt, man lever bara för att överleva, det blir ett nederlag och en svaghet att be någon annan om hjälp och hela tiden vara livrädd för att någon ska komma för nära....
Man ska ha människor omkring sig vara beroende av andra...och nu har jag väl insett att det är så. Men att efterleva det klarar jag inte fullt ut ännu, men jag är en bra bit på väg i alla fall.
Jag vet att du följer mig och tack för att du på dit lilla speciella sätt fick mig att inse det. Jag vet också att du inte klarade av mig för att jag är just som jag är....men du fick mig en bra bit framåt på vägen och du kommer alltid att ha en speciell plats.
Idag sa en vän till mig att den kände sig genomrutten för vissa handlingar, och jag visste inte riktigt hur jag skulle hantera det för jag visste nog egentligen inte hur jag kände, och svarade inte riktigt. Men efter att ha funderat på det så vet jag nu att jag är egentligen tacksam, för jag har nog aldrig tagit mig ur det destruktiva liv och beteende jag hade och kommit så långt i mitt tillfrisknande om det inte hänt och den vänskap vi har idag är så pass mycket mer värd. Kanske har den fått oss båda att tänka igenom saker lite extra.
Nu har det varit dagar som jag saknat Johnny väldigt mycket och jag vet också varför jag saknar att jag inte kan prata med dig just nu. Det gör så ont när jag vet att jag aldrig kommer att kunna göra det igen.....egentligen kan jag höra precis vad du skulle ha sagt....men det skulle i alla fall känts bättre om du varit här.
Keep on smiling! The one and only Jen
Hörde någonting en gång om att vissa människor man möter i livet är sända för att man behöver den personen och vad den tillför dig just då, kanske är det så. Finns en del människor som jag saknar fruktansvärt mycket och som verkligen kommit mig in på livet och rivit muren....men som sedan försvunnit av olika anledningar...kanske behövde jag dom inte mer...dom hjälpte mig en bit i rätt rikting...
Jag har alltid varit stark och ska klara allt själv, jag är livrädd att bli beroende av och släppa in en annan människa i mitt liv, många ser styrka som positivt och är imponerade över att jag klarar och orkar allt själv och det har jag alltid också gjort, jag har efterlevt att jag klarar mig bäst själv, då slipper jag bli besviken på någon annan och det är positivt till viss del men det är även sjukligt, man lever bara för att överleva, det blir ett nederlag och en svaghet att be någon annan om hjälp och hela tiden vara livrädd för att någon ska komma för nära....
Man ska ha människor omkring sig vara beroende av andra...och nu har jag väl insett att det är så. Men att efterleva det klarar jag inte fullt ut ännu, men jag är en bra bit på väg i alla fall.
Jag vet att du följer mig och tack för att du på dit lilla speciella sätt fick mig att inse det. Jag vet också att du inte klarade av mig för att jag är just som jag är....men du fick mig en bra bit framåt på vägen och du kommer alltid att ha en speciell plats.
Idag sa en vän till mig att den kände sig genomrutten för vissa handlingar, och jag visste inte riktigt hur jag skulle hantera det för jag visste nog egentligen inte hur jag kände, och svarade inte riktigt. Men efter att ha funderat på det så vet jag nu att jag är egentligen tacksam, för jag har nog aldrig tagit mig ur det destruktiva liv och beteende jag hade och kommit så långt i mitt tillfrisknande om det inte hänt och den vänskap vi har idag är så pass mycket mer värd. Kanske har den fått oss båda att tänka igenom saker lite extra.
Nu har det varit dagar som jag saknat Johnny väldigt mycket och jag vet också varför jag saknar att jag inte kan prata med dig just nu. Det gör så ont när jag vet att jag aldrig kommer att kunna göra det igen.....egentligen kan jag höra precis vad du skulle ha sagt....men det skulle i alla fall känts bättre om du varit här.
Keep on smiling! The one and only Jen
torsdag 22 juli 2010
Tänkvärt
Jag går gatan ner det finns ett djupt hål i trottoaren, jag ramlar i..jag är förlorad jag är hopplös..det är inte mitt fel, det tar en evighet att finna vägen ut..
Jag går gatan ner, det finns ett stort hål i trottoaren, jag låtsas att jag inte ser det..jag kan inte tro att jag är på samma plats, men det är inte mitt fel, det tar fortfarande lång tid att komma ut.
Jag går gatan ner, det finns ett djupt hål i trottoaren, jag ser att det är där, jag ramlar fortfarande ner, det är en vana, mina ögon är öppna, jag vet var jag är, det är mitt fel, jag kommer ur det omedelbart.
Jag går samma gata ner, det finns ett djupt hål i trottoaren, jag går vid sidan av hålet, jag tar en annan gata...........
Jag går gatan ner, det finns ett stort hål i trottoaren, jag låtsas att jag inte ser det..jag kan inte tro att jag är på samma plats, men det är inte mitt fel, det tar fortfarande lång tid att komma ut.
Jag går gatan ner, det finns ett djupt hål i trottoaren, jag ser att det är där, jag ramlar fortfarande ner, det är en vana, mina ögon är öppna, jag vet var jag är, det är mitt fel, jag kommer ur det omedelbart.
Jag går samma gata ner, det finns ett djupt hål i trottoaren, jag går vid sidan av hålet, jag tar en annan gata...........
måndag 12 april 2010
Nu ser vi framåt.....
Såg fram emot en rolig arbetsvecka, men så blev inte fallet. Ovanligt att inget går som det skall i lilla Jennies liv!
Chefen tillbaka från några månader i Thailand, Tjena, säger han. Jag har ringt facket ni blir uppsagda allihopa! Jo men tjena på dig också, välkommen tillbaka hade jag tänkt säga... men min tanke ändrades snabbt till... fan du ser ut som en urvriden disktrasa med tanke på att du haft semester det senaste halvåret. Tack och lov stannade det vid en tanke.....men men om en månad är jag då arbetslös, hmm aldrig varit i hela mitt liv. Verkligen rätt tillfälle, men wtf ta all skit på en gång.....det löser sig :D...men jag anser fortfarande att han är jävligt ful!
Nytt jobb blev jag erbjuden också, Liz tyckte jag kunde sitta på Dahls VVS lager och vara fin, då skulle rörmokarna bli glada....hehe kanske vore något det...ett uppvisningsobjekt.
Skönt väder är det i alla fall och jag såg fram emot att börja gå med kidsen till dagis....jag skall sluta tänka, det blev punka på vagnen när jag gick hem.....måste fixas i morgon!
Nu ser jag fram emot helgen och hoppas på en utgång på orken, två av mina bästisar kommer ju HEM!! Fast det är lika bra att tänka att det kommer att bli en skitkväll och att allt går åt skogen....för allt blir ju alltid tvärtemot mina tankar...haha. Möjligtvis ser jag även fram emot något mer....men bara möjligtvis.
När det är jävligt tänk som Carro, vad som än händer har Jennie det värre....positivt va...jävla skitunge, men jag tycker om henne ändå.
Keep on smiling angels!! I morgon ny dag och nya möjligheter!!
Chefen tillbaka från några månader i Thailand, Tjena, säger han. Jag har ringt facket ni blir uppsagda allihopa! Jo men tjena på dig också, välkommen tillbaka hade jag tänkt säga... men min tanke ändrades snabbt till... fan du ser ut som en urvriden disktrasa med tanke på att du haft semester det senaste halvåret. Tack och lov stannade det vid en tanke.....men men om en månad är jag då arbetslös, hmm aldrig varit i hela mitt liv. Verkligen rätt tillfälle, men wtf ta all skit på en gång.....det löser sig :D...men jag anser fortfarande att han är jävligt ful!
Nytt jobb blev jag erbjuden också, Liz tyckte jag kunde sitta på Dahls VVS lager och vara fin, då skulle rörmokarna bli glada....hehe kanske vore något det...ett uppvisningsobjekt.
Skönt väder är det i alla fall och jag såg fram emot att börja gå med kidsen till dagis....jag skall sluta tänka, det blev punka på vagnen när jag gick hem.....måste fixas i morgon!
Nu ser jag fram emot helgen och hoppas på en utgång på orken, två av mina bästisar kommer ju HEM!! Fast det är lika bra att tänka att det kommer att bli en skitkväll och att allt går åt skogen....för allt blir ju alltid tvärtemot mina tankar...haha. Möjligtvis ser jag även fram emot något mer....men bara möjligtvis.
När det är jävligt tänk som Carro, vad som än händer har Jennie det värre....positivt va...jävla skitunge, men jag tycker om henne ändå.
Keep on smiling angels!! I morgon ny dag och nya möjligheter!!
torsdag 8 april 2010
En dag...
Har inget vettigt att skriva eller egentligen ingenting alls att skriva....
Undrar om skivan står på repeat ?
I just forgot to say how beautiful you really are....
Hörs en annan dag när jag har något vettigt för mig........
Keep up angels!
Undrar om skivan står på repeat ?
I just forgot to say how beautiful you really are....
Hörs en annan dag när jag har något vettigt för mig........
Keep up angels!
tisdag 6 april 2010
Bara en helt vanlig dag.......
i cirkus Vikströms hus.
Fullt ös på sjuka barn, hade planerat en städdag, kanske för en gång skull hinna med att få lite ordning och fönsterputsning stod högst på listan......
Leakim han är bara för helt underbar han, min lilla pajas......han hinner med lite för mycket om jag jämför med alla andra......
Ville gärna hjälpa till med dammsugning, drog allt vad han kunde i dammsugarsladden, lyckades få med sig hela lysrörsarmaturen under skåpet.....
Liam och Kristoffer skickade jag ut i det fina vädret, så dom var ut och sprayade en skateboard....men lyssnade inte riktigt på direktiven att städa undan efter sig , dvs sprayburkarna hamnade på byrån i hallen.....
I godan ro tog jag reda på disken och småttingarna tittade på film, tills jag får höra att Linnéa får en akut astmahosta, och jag går in i vardagsrummet och möts av en kolsvart Leakim....han hade också sprayat....luktade fint i mitt vardagsrum, ut med Nea på trappen in och kolla Leakims ögon och mun...men där hade det klarat sig tack och lov.....Men mitt barn såg inte riktigt ut som mitt barn...efter massor av skrubbande med en svamp var detta vad vi lyckades åstadkomma.....

Och så får han nog se ut ett bra tag annars blir den lilla stackarn skinnflådd.....
Men Nea var i alla fall glad trots feber & halsont :)

Nu skall jag krypa tillbaka på soffan och fortsätta mysa :)
Keep up!!
Fullt ös på sjuka barn, hade planerat en städdag, kanske för en gång skull hinna med att få lite ordning och fönsterputsning stod högst på listan......
Leakim han är bara för helt underbar han, min lilla pajas......han hinner med lite för mycket om jag jämför med alla andra......
Ville gärna hjälpa till med dammsugning, drog allt vad han kunde i dammsugarsladden, lyckades få med sig hela lysrörsarmaturen under skåpet.....
Liam och Kristoffer skickade jag ut i det fina vädret, så dom var ut och sprayade en skateboard....men lyssnade inte riktigt på direktiven att städa undan efter sig , dvs sprayburkarna hamnade på byrån i hallen.....
I godan ro tog jag reda på disken och småttingarna tittade på film, tills jag får höra att Linnéa får en akut astmahosta, och jag går in i vardagsrummet och möts av en kolsvart Leakim....han hade också sprayat....luktade fint i mitt vardagsrum, ut med Nea på trappen in och kolla Leakims ögon och mun...men där hade det klarat sig tack och lov.....Men mitt barn såg inte riktigt ut som mitt barn...efter massor av skrubbande med en svamp var detta vad vi lyckades åstadkomma.....

Och så får han nog se ut ett bra tag annars blir den lilla stackarn skinnflådd.....
Men Nea var i alla fall glad trots feber & halsont :)

Nu skall jag krypa tillbaka på soffan och fortsätta mysa :)
Keep up!!
lördag 3 april 2010
Nu har hon varit i farten igen.........
Den där Jennie.....
Härligt med långledigt från jobbet. I torsdags böt jag mina barn mot två hundar och övernattade i Hofors.
Underbart att komma hemifrån efter sjukdagar med Leakim, tack mammi du skall ha en stor eloge för att du avlastade mig med sjuka barn <3
Underbart kul att träffa girlsen och utgång blev det, riktigt kul att träffa så många jag inte sett på evigheter.
Synd bara att det finns en hel del otrevligt folk ute också. Det är alltid så roligt med människor som i vardagen tycker dom är lite finare och lite bättre än andra, men ni skall nog sopa rent framför egen dörr innan ni har åsikter om andra.
Om jag har åsikter om någon brukar jag tala om det, sedan står jag för det annars öppnar jag inte munnen....
Så jag gick hem och delade täcke med Terror :)...skippade tom efterfesten men fick middag kl 7 på morgonen efter 1 1/2 timmes sömn när min sk sängkamrat behagade att dyka upp :)...
Det finns mycket jag har fått nog av i mitt liv och därför tar jag vissa ibland konstiga beslut, ibland så sårar jag mig själv fruktansvärt genom det....
ibland önskar jag att någon kunde ruska om mig och ändra på dom här konstiga besluten och säga att Jennie det här är inte rätt, men jag fixar inte vissa saker bara, om det är rätt eller fel det vet jag inte, och det finns nog egentligen ingen riktigt logik i det, bara att jag flyr från vissa jobbiga situationer som jag känner att är ett upprepande....skumt och tankarna är vridna i det här fallet
Många gånger när allt varit som det har varit här har jag velat packa och flytta tillbaka till mitt lilla Hofors, men när jag åkte hem på fredagmorgon så kom vekligheten ikapp och jag minns varför jag gick med på att flytta från därifrån och jag kunde för första gången känna känslan att det var riktigt skönt att åka HEM till Långshyttan.
Hoppas Ni alla haft en bra påsk!!
Keep on smiling!!
Härligt med långledigt från jobbet. I torsdags böt jag mina barn mot två hundar och övernattade i Hofors.
Underbart att komma hemifrån efter sjukdagar med Leakim, tack mammi du skall ha en stor eloge för att du avlastade mig med sjuka barn <3
Underbart kul att träffa girlsen och utgång blev det, riktigt kul att träffa så många jag inte sett på evigheter.
Synd bara att det finns en hel del otrevligt folk ute också. Det är alltid så roligt med människor som i vardagen tycker dom är lite finare och lite bättre än andra, men ni skall nog sopa rent framför egen dörr innan ni har åsikter om andra.
Om jag har åsikter om någon brukar jag tala om det, sedan står jag för det annars öppnar jag inte munnen....
Så jag gick hem och delade täcke med Terror :)...skippade tom efterfesten men fick middag kl 7 på morgonen efter 1 1/2 timmes sömn när min sk sängkamrat behagade att dyka upp :)...
Det finns mycket jag har fått nog av i mitt liv och därför tar jag vissa ibland konstiga beslut, ibland så sårar jag mig själv fruktansvärt genom det....
ibland önskar jag att någon kunde ruska om mig och ändra på dom här konstiga besluten och säga att Jennie det här är inte rätt, men jag fixar inte vissa saker bara, om det är rätt eller fel det vet jag inte, och det finns nog egentligen ingen riktigt logik i det, bara att jag flyr från vissa jobbiga situationer som jag känner att är ett upprepande....skumt och tankarna är vridna i det här fallet
Många gånger när allt varit som det har varit här har jag velat packa och flytta tillbaka till mitt lilla Hofors, men när jag åkte hem på fredagmorgon så kom vekligheten ikapp och jag minns varför jag gick med på att flytta från därifrån och jag kunde för första gången känna känslan att det var riktigt skönt att åka HEM till Långshyttan.
Hoppas Ni alla haft en bra påsk!!
Keep on smiling!!
tisdag 23 mars 2010
Never ending....
Hade sett fram emot en lugn och skön helg, men han däruppe tar inte riktigt hänsyn till vad jag vill. Just nu är vi osams. För 6 månader tog han min älskade lillebror, i lördagsnatt var det dags igen, min morbror....
Min bästa morbror, som jag alltid spenderade sommarlovet hos, som spelade Bruce Springsteen bjöd mig på grogg och lät mig röka i bilen....när mamma inte var med såklart....som surade på framnäs "moppegangsters" och ansåg att dom var idioter, när jag hade hittat en skitsnygg kille. Som satte sig i bilen och körde 12 mil kl 2 på natten för jag ansåg att jag skulle hem NU! Ja mycket skoj hade jag med honom när jag var en liten tjej....usch han hade det inte lätt...med 2 systerdöttrar som skulle ha åsikter, godkänna och icke godkänna så fort han träffade en tjej....och gärna rådgjorde vi även med något av hans gamla ex som vi faktiskt hade gillat :) hehe.
Förstår inte hur det kunde bli så här.....varför och åter varför??....tänker på dina 2 små boyz som får växa upp utan sin pappa.....ingen rättvis gud däruppe......
Men det måste vara nog nu....nu har det varit tillräckligt med prövningar.....
Människor må vara starka men inte hur starka som helst....
Hoppas ni har det bra där på andra sidan älskade Niklas och Kjellis....
Keep up!!
Min bästa morbror, som jag alltid spenderade sommarlovet hos, som spelade Bruce Springsteen bjöd mig på grogg och lät mig röka i bilen....när mamma inte var med såklart....som surade på framnäs "moppegangsters" och ansåg att dom var idioter, när jag hade hittat en skitsnygg kille. Som satte sig i bilen och körde 12 mil kl 2 på natten för jag ansåg att jag skulle hem NU! Ja mycket skoj hade jag med honom när jag var en liten tjej....usch han hade det inte lätt...med 2 systerdöttrar som skulle ha åsikter, godkänna och icke godkänna så fort han träffade en tjej....och gärna rådgjorde vi även med något av hans gamla ex som vi faktiskt hade gillat :) hehe.
Förstår inte hur det kunde bli så här.....varför och åter varför??....tänker på dina 2 små boyz som får växa upp utan sin pappa.....ingen rättvis gud däruppe......
Men det måste vara nog nu....nu har det varit tillräckligt med prövningar.....
Människor må vara starka men inte hur starka som helst....
Hoppas ni har det bra där på andra sidan älskade Niklas och Kjellis....
Keep up!!
söndag 14 mars 2010
Sweet....
Haft en underbar helg med barnen,tokstädande på fredag natt och fullt ös med badhus på lördagen, mycket sömn har det inte blivit och jag ser inte fram emot en arbetsvecka. Hade gärna haft en helgdag till.....och fått sova!
Nu är det plockat, diskat, dammsuget och till och med håret hann jag med innan det är dags att krypa till kojs, i tid för en gångs skull. Känner mig rätt effektiv just nu.
Slötittade lite på fejan as usual innan det är natti och blev lite smått full i skratt....
I en status stod ett ord och där fanns en kommentar.....
Ett fantastiskt ord! Jag brukar använda det om dem jag inte gillar. Fast inte så att de hör förstås:)
Då kom jag att tänka på en gammal vän, han kommer från Finland och är serietecknare, han sa alltid att svenskar är så om sig och kring sig, och aldrig törs säga vad dom vill, eller vad dom tycker rakt ut.....
Hahaha så klockrent...."Fast inte så de hör förstås".....jag tänker inte säga mer :)
Nehej slut på ännu en vecka, dags att dejta Kuddi Ludde med sweet dreams och skönhetssömn.....
Keep on smiling sunshines!
Nu är det plockat, diskat, dammsuget och till och med håret hann jag med innan det är dags att krypa till kojs, i tid för en gångs skull. Känner mig rätt effektiv just nu.
Slötittade lite på fejan as usual innan det är natti och blev lite smått full i skratt....
I en status stod ett ord och där fanns en kommentar.....
Ett fantastiskt ord! Jag brukar använda det om dem jag inte gillar. Fast inte så att de hör förstås:)
Då kom jag att tänka på en gammal vän, han kommer från Finland och är serietecknare, han sa alltid att svenskar är så om sig och kring sig, och aldrig törs säga vad dom vill, eller vad dom tycker rakt ut.....
Hahaha så klockrent...."Fast inte så de hör förstås".....jag tänker inte säga mer :)
Nehej slut på ännu en vecka, dags att dejta Kuddi Ludde med sweet dreams och skönhetssömn.....
Keep on smiling sunshines!
måndag 8 mars 2010
Rutten dag........
Mina vindrutetorkare och jag är inte sams, ooops they did it again! Men den här gången lyckades dom spräcka framrutan också.....*suck*
Dessutom svajar hela bilen, kan det vara stötdämparna.....hör Ni, snart kan jag bli bilmekaniker också. Jag hade gissat på dåligt med luft i däcken, men icke sa nicke.
Höjdpunkten på dagen var väl att jag slapp laga middag, den serverades i stan, thank you :)
Här kämpar jag och går på dessa möten en gång i veckan, för vad känns det som ibland?, Hur skall jag kunna lära mitt barn att det här är fel...när skolans personal agerar på samma sätt. Just nu håller min bad side på att ta över....fick jag agera på MITT sätt skulle jag nita gubbdjäveln....men det får jag INTE.
Jävla skit, ytterligare en sak att ta tag i. Just nu önskar jag bara att jag kunde ta upp telefonen och ringa och att vi skulle vara två om allt....men så är det inte och det känns bara fördjävligt att jag själv skall behöva ordna allting.
Så i morgon skall jag bråka med vindrutetorkare, ifrågasätta fritidspersonalen och kämpa på med mitt Erin Brokowichliv....så får jag hoppas att utdelningen är en massa miljoner och en snygg kille på en fet HD som dyker upp till sommaren!!!
Keep up!!
The one & only Princess!!
Dessutom svajar hela bilen, kan det vara stötdämparna.....hör Ni, snart kan jag bli bilmekaniker också. Jag hade gissat på dåligt med luft i däcken, men icke sa nicke.
Höjdpunkten på dagen var väl att jag slapp laga middag, den serverades i stan, thank you :)
Här kämpar jag och går på dessa möten en gång i veckan, för vad känns det som ibland?, Hur skall jag kunna lära mitt barn att det här är fel...när skolans personal agerar på samma sätt. Just nu håller min bad side på att ta över....fick jag agera på MITT sätt skulle jag nita gubbdjäveln....men det får jag INTE.
Jävla skit, ytterligare en sak att ta tag i. Just nu önskar jag bara att jag kunde ta upp telefonen och ringa och att vi skulle vara två om allt....men så är det inte och det känns bara fördjävligt att jag själv skall behöva ordna allting.
Så i morgon skall jag bråka med vindrutetorkare, ifrågasätta fritidspersonalen och kämpa på med mitt Erin Brokowichliv....så får jag hoppas att utdelningen är en massa miljoner och en snygg kille på en fet HD som dyker upp till sommaren!!!
Keep up!!
The one & only Princess!!
söndag 7 mars 2010
Söndag igen då.........
Jaha då var en till vecka slut, fasiken vad fort tiden går. Snart dags för ålderdomshemmet, eller inte! Yeh min 30 års dag kommer i alla fall närmare, börjar starkt fundera på om jag kommit i en ålderskris, känns som om att nu är jag snart 30då skall man ju vara vuxen, men jag känner mig inte vuxen!...men vad är vuxen egentligen ? jag är i alla fall som jag är och kommer alltid att vara....
Sen får man kalla det vad man vill....
Dags att fixa dom där nailsen nu, funderar på det där trasslet som bor ovanpå mitt huvud också, skulle nästan kunna tro att en skata byggt bo...eller jaha det var skatan som var under trasslet ;).....funderar starkt på att klippa bort alltihopa! Det tåls att sova på! Mitt svinto....
Tomorrow Avesta igen, skönt att det går framåt, känns så bra.
och den där låten Higher, den förföljer mig......sluta spela den, jag mår dåligt fattar Ni inte det...jäkla radio!
Keep on smiling, soon is princess back in the game ;)
Sen får man kalla det vad man vill....
Dags att fixa dom där nailsen nu, funderar på det där trasslet som bor ovanpå mitt huvud också, skulle nästan kunna tro att en skata byggt bo...eller jaha det var skatan som var under trasslet ;).....funderar starkt på att klippa bort alltihopa! Det tåls att sova på! Mitt svinto....
Tomorrow Avesta igen, skönt att det går framåt, känns så bra.
och den där låten Higher, den förföljer mig......sluta spela den, jag mår dåligt fattar Ni inte det...jäkla radio!
Keep on smiling, soon is princess back in the game ;)
torsdag 4 mars 2010
Grattis.....
till mig själv, idag har jag haft körkort i 11 år......
På tok för hög hastighet och stereon på för fullt, över skogen i strålande solsken....lovely!! kunde inte bli bättre...dessa kickar....hade farbror blå kommit har det inte blivit något körkort i mer än 11 år....skärpning Jennie, måste hitta det någon annanstans...kanske fallskärmshoppning skulle vara en bra idé, det tåls att tänka på!
Fullt med tankar, blir inte klok på det här...räckte med Erik Grönwalls Higher så kom tårarna....jahapp var vad det nu då..normala Jennie sitter i bilen och gråter på väg till Falun...helt fullkomligt normalt..kanske kändes mer än jag trodde....eller vad vet jag....jag begriper mig inte på mig själv längre....
Plågsamt & jävligt var det i alla fall.....dödsångesten kom krypande skapligt....jag och sjukhus fungerar inte riktigt ihop....men nu är slangen väck i alla fall...tack & lov.
Den här boken tar knäcken på mig,snacka om självrannsakan, kanske är det som kallas att ta itu med sig själv. Många böcker har jag läst men ingen har tidigare träffat så hårt och rätt. Så mycket tankar och minnen som kommer tillbaka, så mycket jag förträngt. Hur kan en annan människa ha precis samma tankar och känslor som jag, säga samma saker, agera på samma sätt. Alla dessa sömnlösa nätter...livet i kvicksand som sakta dränker en, fy fasiken det vore som om jag skrivit det själv....men jag skall ta mig igenom den så är det bara!
Keep up fuckers...nu skall jag sova...är helt slut efter den här dagen........
På tok för hög hastighet och stereon på för fullt, över skogen i strålande solsken....lovely!! kunde inte bli bättre...dessa kickar....hade farbror blå kommit har det inte blivit något körkort i mer än 11 år....skärpning Jennie, måste hitta det någon annanstans...kanske fallskärmshoppning skulle vara en bra idé, det tåls att tänka på!
Fullt med tankar, blir inte klok på det här...räckte med Erik Grönwalls Higher så kom tårarna....jahapp var vad det nu då..normala Jennie sitter i bilen och gråter på väg till Falun...helt fullkomligt normalt..kanske kändes mer än jag trodde....eller vad vet jag....jag begriper mig inte på mig själv längre....
Plågsamt & jävligt var det i alla fall.....dödsångesten kom krypande skapligt....jag och sjukhus fungerar inte riktigt ihop....men nu är slangen väck i alla fall...tack & lov.
Den här boken tar knäcken på mig,snacka om självrannsakan, kanske är det som kallas att ta itu med sig själv. Många böcker har jag läst men ingen har tidigare träffat så hårt och rätt. Så mycket tankar och minnen som kommer tillbaka, så mycket jag förträngt. Hur kan en annan människa ha precis samma tankar och känslor som jag, säga samma saker, agera på samma sätt. Alla dessa sömnlösa nätter...livet i kvicksand som sakta dränker en, fy fasiken det vore som om jag skrivit det själv....men jag skall ta mig igenom den så är det bara!
Keep up fuckers...nu skall jag sova...är helt slut efter den här dagen........
måndag 1 mars 2010
Tankar & sånt
Jag är en riktig " bitterfitta" idag, Lizette har just talat om för mig varför.........så det är väl lika bra att jag är fullkomligt tyst idag....
Snabba Cash var en riktig skitfilm....sunkiga fan som sköt serben på slutet....
Jag är även trött på bekräftelsetorskar...........måste dras till mig....
Just det...jag skulle vara tyst!!
Vi hörs om ett par dagar när jag är in the mood again!
Keep up fuckers!
Snabba Cash var en riktig skitfilm....sunkiga fan som sköt serben på slutet....
Jag är även trött på bekräftelsetorskar...........måste dras till mig....
Just det...jag skulle vara tyst!!
Vi hörs om ett par dagar när jag är in the mood again!
Keep up fuckers!
söndag 21 februari 2010
Söndag!
Slut på en till vecka och dags för en ny.....
För 4 månader sedan fick jag en fråga, jag svarade nej på den frågan för att jag var inte redo,jag hade för mycket med mig själv och mina barn, jag inser nu att jag skulle stått fast för det.....men det dök upp ett "Halleluja moment" och jag försvann i dimman.....det har varit 3 sådana i mitt liv och inget av dom har slutat som det var tänkt....men dom kan vara rätt mysiga i alla fall....
Egentligen tror jag inte att det handlar så mycket om känslor, det har gått för kort tid, snarare en till sak som jag inte får att fungera, ett nederlag. Vilket jag har haft nog av den senaste tiden...och det blir en till sak som blir påfrestande för min prestationsångest....men jag vet en sak i alla fall att jag träffade en underbar människa och vän som betyder väldigt mycket för mig och ingen av oss var nog redo för det vi gav oss in i...och som vi sa ifrån början...i sämsta fall har vi en ny vän iaf :)....och det blev sämsta fall...och det är inte fy skam!
Den tid och ork jag har behöver jag lägga på mig själv och mina barn för tillfället, min lilla pojke behöver sin mamma mer än någonsin...och jag får inta halka iväg därifrån....
Pratade med en vän jag inte pratat med på väldigt väldigt länge för ett par dagar sedan...alltid roligt!
Och i morgon kommer jag inte undan...efter Avesta är det kaffe inbokat :).....men jag skall ha chokladdonuts från mc donalds, bara så du vet det!
En facebookgrupp som säger riktiga män bakar och lagar mat......wow den blev jag inte medlem i....där tog min Anna Anka sida över, någon måtta får det vara.....
Gjorde en rensning på min sida idag....jag mår alltid så bra när jag gör lite rensningar här och var....Var ju tur att det blev bara FB den här gången, dom som finns runt om mig stanna kvar i alla fall....vilket innebär att det går i positiv riktning!
Nu lite sysslor innan det är dags att krypa ner bredvid min älskade unge som tagit plats i min säng!
Keep on smiling friends & fuckers
För 4 månader sedan fick jag en fråga, jag svarade nej på den frågan för att jag var inte redo,jag hade för mycket med mig själv och mina barn, jag inser nu att jag skulle stått fast för det.....men det dök upp ett "Halleluja moment" och jag försvann i dimman.....det har varit 3 sådana i mitt liv och inget av dom har slutat som det var tänkt....men dom kan vara rätt mysiga i alla fall....
Egentligen tror jag inte att det handlar så mycket om känslor, det har gått för kort tid, snarare en till sak som jag inte får att fungera, ett nederlag. Vilket jag har haft nog av den senaste tiden...och det blir en till sak som blir påfrestande för min prestationsångest....men jag vet en sak i alla fall att jag träffade en underbar människa och vän som betyder väldigt mycket för mig och ingen av oss var nog redo för det vi gav oss in i...och som vi sa ifrån början...i sämsta fall har vi en ny vän iaf :)....och det blev sämsta fall...och det är inte fy skam!
Den tid och ork jag har behöver jag lägga på mig själv och mina barn för tillfället, min lilla pojke behöver sin mamma mer än någonsin...och jag får inta halka iväg därifrån....
Pratade med en vän jag inte pratat med på väldigt väldigt länge för ett par dagar sedan...alltid roligt!
Och i morgon kommer jag inte undan...efter Avesta är det kaffe inbokat :).....men jag skall ha chokladdonuts från mc donalds, bara så du vet det!
En facebookgrupp som säger riktiga män bakar och lagar mat......wow den blev jag inte medlem i....där tog min Anna Anka sida över, någon måtta får det vara.....
Gjorde en rensning på min sida idag....jag mår alltid så bra när jag gör lite rensningar här och var....Var ju tur att det blev bara FB den här gången, dom som finns runt om mig stanna kvar i alla fall....vilket innebär att det går i positiv riktning!
Nu lite sysslor innan det är dags att krypa ner bredvid min älskade unge som tagit plats i min säng!
Keep on smiling friends & fuckers
En helg till.........
Snö, snö, snö överallt är det bara förbaskad snö......kallt och jäkligt. Vill inte gå ut.....
Vill bort, vill hem...men vad är det som är bort? och vad är det som är hem?........
När jag känner att jag väl hittar rätt är det så fel som det kan bli....
Jag har flyttat 22 ggr under mitt liv..........0,75 ggr/år.....seriöst.....
Känner mig bara missnöjd med hela situationen...
Keep on smiling fuckers!
Vill bort, vill hem...men vad är det som är bort? och vad är det som är hem?........
När jag känner att jag väl hittar rätt är det så fel som det kan bli....
Jag har flyttat 22 ggr under mitt liv..........0,75 ggr/år.....seriöst.....
Känner mig bara missnöjd med hela situationen...
Keep on smiling fuckers!
måndag 15 februari 2010
Pedistalen ja....
Jag skall akta mig för dessa "halleluja moments", borde jag ha lärt mig vid det är laget....benen på pedistalen sågas av snabbt och pladask i backen.....ont och jävligt gör det.
Får inget gjort tappade motivationen för allt känns det som, men men värre saker har inträffat.
Men nu är det färdigt jag nöjer mig inte med mindre, det får vara. Jag utsätter mig inte för samma sak igen...
Hoppas hoppas på lördagen, så det kan bli något positivt....:)
Längtar till helgen....:)
BTW så tycker jag det är skitlöjligt med dessa anonyma kommentarer...har man något att säga skall man stå för det och Guess stavas med 2 s *tsss*...yes i´m a biatch...I know!
Keep up friends & fuckers!!
Får inget gjort tappade motivationen för allt känns det som, men men värre saker har inträffat.
Men nu är det färdigt jag nöjer mig inte med mindre, det får vara. Jag utsätter mig inte för samma sak igen...
Hoppas hoppas på lördagen, så det kan bli något positivt....:)
Längtar till helgen....:)
BTW så tycker jag det är skitlöjligt med dessa anonyma kommentarer...har man något att säga skall man stå för det och Guess stavas med 2 s *tsss*...yes i´m a biatch...I know!
Keep up friends & fuckers!!
söndag 14 februari 2010
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)