.........

Ibland så händer det något, bara en liten detalj som river upp så mycket. Som får igång så mycket tankeverksamhet och funderingar. Det är ju mina egna hjärnspöken men bland undrar jag om jag kanske är för skadad och för trasig för att någonsin fixa vissa saker.......och om dom där hjärnspökerna någonsin försvinner,om jag någonsin kommer att kunna lita på en annan människa igen......

Fick främmande idag, var lite roligt. Någon jag inte sett på 15 år, men samtidigt rev det upp saker som jag absolut överhuvudtaget inte vill minnas, och det har blivit för mycket påminelser den senaste tiden. Jag vet inte hur jag skall få dom här känslorna och minnena att försvinna och aldrig mer komma tillbaka.....ibland känns det som om det bara kommer upp mer och mer som jag förträngt....det jävla aset har följt mig i 15 år nu!! panik

Om 17 dagar är det 1 år sedan min älskade lillebror försvann från oss, det känns tungt att den dagen börjar närma sig, det känns ännu tyngre att jag ska jobba då.

Time to sleep....gräva ner lite igen och nya tag i morgon. Då blir det en bra dag :)

keep on smiling angels!